till att skriva kan komma i alla möjliga situationer. Det var final i programmet Biggest Loser igår och jag såg den med en väninna. Vi ömsom grät, ömsom skrattade med deltagarna. Alla var de vinnare även om en deltagare blev den främste, den som gått ner nära 50% av sin egen vikt. Hela han utstrålade lycka, revansch och triumf. Man kan bara föreställa sig hur den mannen mår nu, när han åstadkommit denna fantastiska bragd. The hard way dessutom. Ingen operation, utan blod, svett och tårar.
Vad är då vinnarkonceptet? Vad skiljer de som når sina mål från dem som inte gör det? Självklart kan orsakerna vara flera men framför allt tror jag att det handlar om beslutsamhet. Många som gjort en stor förändring eller tagit ett avgörande beslut beskriver att man måste nå botten och bestämma sig. Inte för att gå ner i vikt, sluta röka eller att skilja sig. Nej, beslutsamheten handlar nog mer om att bestämma sig för att det räcker nu, att man förtjänar något bättre och att man kommer att klara av det. Att man kan. Då går det.
Många säger när de hör mig prata om mitt skrivande att "åh, det skulle jag också vilja göra men jag har inget att skriva om." Jodå, säger jag. Du måste bara bestämma dig för nåt.
Ursäkterna för att inte sätta igång med något känner vi alla till. Fatta pennan och koppla på hjärnan och lägg handen på hjärtat; Vilka mål har du och tror du eller tror du inte att du kan? Vilka hinder (förutom tvivel) har jag/någon annan satt upp i vägen? Vad behöver jag för att ta mig förbi dem?
Sätt igång.
ps. Gå inte över lik om det råkar vara personer som står i vägen för dig. Gå runt. Eller skriv ihjäl dem. ds
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar