är ett uttjatat begrepp enligt många. För oinvigda läsare kan förklaras att det med begreppet menas ungefär att man som nykläckt skribent bör börja med det man kan och känner, för att på så sätt komma in i sitt skrivande på ett okomplicerat sätt. Jag kan förstå motiveringen och jag kan förstå de som säger "jaha, men hur länge då?". Det är naturligtvis olika för alla men för mig har det inneburit en väg in, ett alternativ för att hitta en egen nisch i mångfalden där ute. Vilka områden behärskar jag, vilka världar känner jag till? Först när jag hade svaret på dessa frågor kände jag mig redo att börja skriva. Om jag ska gräva där jag står har jag att välja på att skriva utifrån en kvinnas, norrlännings, socionoms, terapeuts eller småbarnsmammas världsbild.
Bloggen har idag redan lästs av över 350 personer, vilket är oerhört glädjande. Det väcker också tankar om hur många läsare ens bok/böcker skulle få om man lyckades bli utgiven en dag. Mina vänner har hoppfullt (eller skräckblandat?) frågat "är jag med i boken?" och de få jag har kunnat glädja med att svara ja väntar olidligt på att få läsa och se ifall de kan känna igen sig.
Författare har som bekant ofta ett annat yrke vid sidan av skrivandet, åtminstone tills de har förmånen att kunna försörja sig på författandet. Man kan undra hur många medmänniskor, kollegor, expartners och andra som med darrande händer öppnat en bok och tänkt att den där karaktären....det måste ju vara jag det. Jag har ju varit med om det där, jag har ju gjort precis så där. Inte kan det väl vara bara ett sammanträffande?
Jo. Tyvärr. Alla journalister, läkare, terapeuter, psykologer och andra yrkesverksamma författare skriver om människor och det går dessvärre inte att skriva om nya, oupplevda saker. Hur osannolikt man än knåpar ihop det är det säkerligen någon rackare någonstans i världen som har varit med om något liknande. Som Willa Cather uttryckte det:
"'(...) There are only two or three human stories, and
they go on repeating themselves as fiercely as if they had never
happened before; like the larks in this country, that have been singing
the same five notes over for thousands of years.'"
Ur O Pioneers!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar