Tålamod

Är inte min starka sida.

Ägg, 8 minuter. Jag skriver ett blogginlägg medan äggen kokar. Carpe väntans tider och gör nåt liksom.

Jag bara väntar och väntar, känns det som. På Telefonsamtalet. Det där som ska förändra mitt liv för alltid. Men de ringer ju aldrig.

De läser och läser. Under tiden håller Storytels pilotavsnitt mig sysselsatt. Jag ska skriva om nu, fördjupa persongalleriet och ändra cliffhangern. Backa bandet. Jag var för ivrig, det hände för mycket för snabbt.

Precis.

Tålamod, Ulrika. Sug på karamellen, sa en kollega. Njut av att du är mitt i möjligheternas centrum. Vänta och lita på att var sak har sin tid och allt händer när det är meningen.

Jajamän. Ska göra mitt bästa. (men ring nu då)
Nu är äggen klara i alla fall.

Nyårslöften och ordpoliser

"Sluta dröm. Gör."

Så står det i Subarus nya reklam.
Finn.ett.fel.

Jag är säkert inte ensam om att vrida mig i plågor i soffan.

Det var inget fel på själva budskapet, nej det är naturligtvis min inre ordpolis som vevar med armarna i vild panik.

Grammatiska fel. I TV-reklam.
Stackars den reklamfirman.

Med åter till budskapet.

Jag lyssnade på Mix Megapol på väg till jobbet imorse. (lyssnar alltid på dem). De pratade träning och brutna nyårslöften. Ring in och berätta om ett löfte du faktiskt hållit, bad de. (okej, Gry sa "hållt")

Då flög fan i mig. Jag ringde in. Man kommer ju ändå aldrig fram, det vet ju alla.
Men jodå. Plötsligt hade jag Gry Forsell i örat och skulle berätta om mitt löfte.
Jag berättade om bokmanuset som jag ju faktiskt skickade in i tid 2017, som jag lovat mig själv. Det är i år det händer, sa jag. Jag fick en applåd och vi sa hej då.  Och jag klarade att inte väsa i luren att det heter faktiskt hållit.

Kl 16.54 kom ett mail jag väntat på i några veckor. En betydelsefull person har läst mitt manus och gillade det mycket. Hon ska låta sina kollegor läsa och sen får vi se om jag lyckats övertyga tillräckligt många för att det ska bli nåt mer.

Jag firar redan. Oavsett. Var sak är stort nog.
Det lönar sig tydligen att ringa till radio och uttala profetior.

Jag vann på Triss idag också. 30 kronor men ändå. En vinst är en vinst är en vinst.

Sluta drömma. Gör.
Heter det.
Faktiskt.

Happy new year?

Blickar tillbaka på 2017 och kan konstatera att jag höll nyårslöftet; att skicka in mitt romanmanus till bokförlag. När jag får kontrakt ska jag dricka en välkyld André Clouet. Den står ännu i kylen.

Jag kan se tillbaka på ett beslutsamt år och mycket mod. Mod att våga hoppa, våga blotta sig, våga riskera att bli totalsågad, att bli hånad. Jag har fått en del skit 2017. Skit för att jag skämtat om saker det andra könet kan skämta om utan att få problem. Skit för att jag sagt vad jag tycker. Skit för att jag tyckt saker om saker jag faktiskt är bra på. Skit för att jag inte böjer på nacken. Skit för att jag står upp för mig själv och inte tiger och tar emot.

Jag har trampat på tår jag inte trodde var ömma. Jag har fått ryggdunkar jag inte trodde jag skulle få.

Jag hoppas att detta blir året då jag får dricka min André Clouet med mina nära och kära men framför allt med andra kvinnor som inte böjer på huvudet för tåömma utan bär sina högklackade med rumpan i vädret och blicken i skyn. Skål för oss och låt 2018 bli klackarnas år.