fredag 21 november 2014

Det är mycket nu

Novemberdiset vägrar släppa sitt grepp, mörkret härskar och svenskarna knäpper översta knappen i jackan och böjer på nackarna. Ohälsan ökar och på mitt jobb har vi fullt upp att hantera smärta och känslor i alla de former.

2014 lider mot sitt slut och jag tänkte försöka mig på en summering innan jul. Bloggandet har gått i skov och det kommer nog att fortsätta så en tid framöver. Jag skriver när jag har något att förmedla o inte bara för att, precis så som jag hoppas kunna göra som författare i framtiden. Ja, det är fortfarande min plan. Att när 2015 tar sin början ta tag i bokprojektet och redigera lite mer innan jag skickar manuset till förlag. Kanske blir 2015 det år när det händer? Genombrottet.

Året Runts novelltävling är avgjord. 495 bidrag. Jag var inte bland vinnarbidragen och nu återstår SKRIVAs tävling. Fler och fler deltar och konkurrensen är stenhård. Det är härligt att novellen har tt ett sådant uppsving och jag fortsätter att vurma för korta, kärnfulla berättelser. Läs Jonas Karlssons eller Håkan Nessers och få en stor läsupplevelse på kort tid.

Fundera på något i ditt eget liv och hur det skulle kunna skildras i en kortare text. Blir det en klassisk novell med en början, en mitt och en avslutande twist eller en modern version; en ögonblicksglimt ur en dag, en natt, ett liv?

Personligen skulle jag vilja göra en kortfilm om en kvinnlig terapeut som har svårt att hålla ihop, som ballar ur, som skäller ut kollegor och gör bort sig. Tejpar munnar med silvertejp. Kallar folk för mongo. En som gör allt det där man själv aldrig skulle (våga) göra. Lite som han Dag, i den där norska serien ni vet.

Det var allt.

onsdag 29 oktober 2014

Intelligens är inte alltid en välsignelse

I mitt arbete möter jag många frustrerade människor. Många frustrerande också, för den delen.
De flesta deprimerade upptäcker efter lite pratande att de står på en alptopp och blickar bort mot den alptopp de hellre hade velat vara vid. Och klyftan mellan dem ter sig oövervinnelig.

Livet är en kamp. När man kämpat sig uppför ett hinder kommer man strax till nästa. I privatlivet och i arbetslivet. Det är inte alltid avsaknaden av ork som är problemet. Här är ett exempel på hur ambitioner och energi också kan vara nedslående:


 http://www.ihm.se/blogg/henrik-martensson/varfor-smarta-manniskor-blir-deprimerade-och-vad-du-kan-gora-det

tisdag 7 oktober 2014

Härskarteknik



Det förekommer överallt; i politiken, på jobbet, i relationer, ja överallt och vem som helst är kapabel att utföra dem.

Härskartekniker syftar till att bibehålla en position gentemot andra eller en särskild individ genom olika slags sociala manipulationer. I alla mänskliga relationer finns intressen att bevara och om dessa hotas ligger härskarteknikerna nära till hands.

I mitt manus blir huvudpersonen, Annie, utsatt för det i sitt arbetsliv. Som kortväxt, blond, ifrågasättande, ambitiös kvinna finns många attribut att slå ner på. Att kommentera utseende eller sätt att prata är att använda tekniken Förlöjligande. Hon får inte veta att man har after work förrän efteråt, vilket är ett Undanhållande av information. Ännu en teknik. Att anmärka på att någon prioriterar att arbeta mindre för att hämta barnen tidigare på dagis för att sedan kritisera om samma person arbetar över kallas för Dubbelbestraffning.

Det finns flera tekniker, bara googla så hittar ni dem. Min erfarenhet är att om det händer på arbetsplatsen ofta handlar om ett bristande ledarskap. Men ledarskap är en sak i sig och får bli ett helt annat inlägg.

onsdag 1 oktober 2014

Tidspress och effektivitet

Klockan slog midnatt och i sista skälvande sekunden mailade jag mitt bidrag till Året Runts novelltävling. Mellan 10000 och 20000 tecken skulle bidraget vara och det alster jag valt ut och som skrevs för något år sedan bestod av 26000 tecken. In i det sista satt jag och skar och filade för att hamna inom ramen. Det gick. Till slut. I sista sekunden.

Det är en konst det där. Att hålla sig inom ramarna, att skriva effektivt. Träna på att skriva nog. Att med få medel få mycket sagt. Less is more. Jag tror att jag klarade det. Det blev bättre. Det blev nog.

För varje tävling blir jag mer och mer förtjust i dessa noveller. Noveller är i ropet nu. Hett. Tänk om jag skulle ta och skicka in min lilla samling. Jag har ju redan en tänkt titel på samlingen. Och temat är de sju dödssynderna. Jag läste någonstans att de sju dödssynderna är förlegade i vårt moderna samhälle. Att vi borde uppdatera dem, byta ut.

Är det så?  Lättja, frosseri, vällust, girighet, avund, vrede, högmod. Är det inte så vi lever numera? Vi vällustar oss, frossar, latar oss, avundas, bråkar med varandra och så tar vi en selfie på det.

Men om vi ska skrota de gamla, vilka är i så fall de moderna dödssynderna?

tisdag 30 september 2014

Rädslor och mod

Jag tror det var Tove Jansson som sade det: "Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd."
Mod (fortitudo) är en kraft där man handlar i överensstämmelse med sina önskningar även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget. Mod är att vara rädd men att övervinna denna rädsla. Mod stärker vår självkänsla oerhört.

Det finns många rädda människor, jag är inget undantag. Men jag tror att jag har blivit rätt bra på att strunta i att jag är rädd, åtminstone i vissa lägen. På andra områden är jag skitskraj, men det ska vi inte prata om nu.

Säg alltid sanningen, även om din röst darrar. (känner ni modet i den meningen, i den situationen?)
Vill du gifta dig med mig? (känner ni?)
Att klä av sig naken inför någon.
Gå ut på en scen.
Gråta.
Be om förlåt.
Be om hjälp.

Vad är mod för dig? Vad är det modigaste du gjort? Vem är den modigaste person du känner?

Jag gråter som aldrig annars när jag ser Svenska Hjältar. Exemplen på godhet, på medmänniskor som vågar något för att hjälpa någon annan är något som berör mig oerhört mycket. Kanske föds man sådan, kanske lär man sig att uppskatta det hos andra. Kanske var det Kulla-Gulla-serien jag fick uppläst för mig som barn och som jag sedan, när jag lärt mig läsa,  plöjde tills pärmarna föll isär som lärde mig mod. Kanske var det samma historier som lärde mig att känna det motsatta när jag stöter på feghet.

Vad är då feghet? Jo, naturligtvis rädsla. Vi väljer trygghet framför mod och därigenom visar sig fegheten. I vår feghet kan vi känna skam. Väljer vi mod får skammen stå tillbaka.

Jag träffade en kvinna idag som vill skriva böcker men som är lite för rädd för att våga. Hon skäms över att hon vill skriva, att hon inte vill arbeta med det hon har som sitt jobb. Skulle hon våga vara modig, våga skriva, skulle hon kanske skämmas över det hon skrivit. Men modet kan hon aldrig skämmas över.

Se till att våga något idag. Det är inget skamligt i det.

torsdag 11 september 2014

Glitch

Ta allt du satsat ditt liv på i en hand. Ta sedan en stor slägga i din andra och BEFRIA DIG SJÄLV. Ingenting är statiskt. ALLT är rörelse. Slå sönder ditt finporslin och kryp ut ur ditt skal. Vi pendlar. Allt pendlar. Lev livet. SLÄPP TAGET.

Orden är inte mina, de är Johan Welltons. Han har gjort en hel föreställning om det, om att leva livet och kallar den "Glitch". 

Ordet glitch härstämmar enligt google från det tyska ordet "glitschen", att slinta.
Glitch är ett program-eller maskinvarufel som oavsiktligt uppträder i elektroniska system. Felet beror på felaktigt eller bristfälligt urformad programvara som ger upphov till felaktiga signaler och resultat. Vanligtvis är själva problemet mycket tillfälligt och svårspårat men konsekvensen består. 

Ta oss människor då  istället. Ibland kanske det där slintandet inte alls är ett fel utan kanske precis vad som behövs för att komma på rätt kurs. Byta riktning. Komma ur sina hjulspår. Upptäcka att vägen man gick på inte alls var Vägen, nej man var ute i dikesrenen och halkade fram.

Så slint.


onsdag 10 september 2014

Att göra en sork

Efter att ha läst en forskningsrapport på Facebook angående ätande och missbruksbeteenden kände jag mig nödd och tvungen att bidra med en liten ångestskola här på bloggen. Forskarna menade att det inte är själva maten, sockret eller produkten i sig som är boven utan vårt ätarbeteende. För oss som jobbar med kognitiv beteendeterapi är detta inget nytt, långt ifrån. Så här kommer en liten berättelse om en sork.

S står för SITUATION (något som väcker en känsla av hot/fara)
O står för ORGANISM (dina tankar och känslor)
R står för REAKTION/RESPONS.
K står för konsekvenser (följderna av reaktionen, på kort och lång sikt)

Föreställ dig en person som är rädd för spindlar.
Personen behöver tvätta sina kläder, i tvättstugan.
I tvättstugan finns spindlar.
Där har vi S:et, situationen.

Organismen (spindelfobikern) tänker kanske "Usch, så hemskt. Äcklig tvättstuga. Läskigt." Personen känner obehag, rädsla.

Personen låter bli att gå ner i tvättstugan. Det är REAKTIONEN/RESPONSEN.
KONSEKVENSEN på kort sikt, blir att personens ångest sjunker. Det blir lugnt inombords. Puh.
Den långsiktiga konsekvensen blir däremot otvättade kläder och ett oförändrad rädsla för spindlar som i sin tur kan leda till fler undvikanden och till än värre konsekvenser. Ingen plockad svamp, personens barn blir också rädda för spindlar, personen kör av vägen för att en spindel dök upp i bilen. Ni fattar.

Att äta för mycket mat kan vara en slags REAKTION som utlösts av någon form av hot eller känsla av hot (S) som i sin tur satt igång negativa tankar och känslor (O). Konsekvenserna på kort sikt är förstås ångestlindring men på lång sikt fetma, mer ångest, kanske isolering och kraftigt försämrad hälsa. Kanske depression. Och så vidare.

Vi behöver titta på våra reaktionsmönster och om de innehåller någon form av undvikande av det verkliga problemet bör vi förändra något och det gäller att förstå vad man egentligen är rädd för. Spindelfobikern är egentligen inte rädd för spindlar. Tandläkarskräck är inte rädsla för tandläkare. Ofta är det själva obehaget vi är rädda för och ofta saknar vi också tillit till att vi kan stå ut, klara av obehaget.

Detta, mina vänner, var en så kallad beteendeanalys. Prova själva nu.