Barnen och jag sitter i sovrummet och min yngsta, tvååringen, hoppar ner från sängen för att gå in i sitt rum och leka. Men hon stannar upp i steget, blir stående och tittar ut i hallen.
"Det kom inte nån?" säger hon och tittar på mig.
"Nä", säger jag undrande och tittar ut i hallen jag också. Dottern ser ut i hallen igen och sedan på mig.
"Pöke där", säger hon.
Eftersom barnen läst böcker om Spöket Laban vet jag vad "pöke" betyder.
"Är det Spöket Laban?" skrattar jag.
Dottern skakar då bestämt på huvudet.
"Nä, guppe", säger hon. Guppe betyder gubbe.
När min femåring var i tvåårsåldern inträffade nästan samma sak. Han brukade också hejda sig, titta ut i hallen, titta undrande på mig och säga "Det kom inte nån?"
Vad ska man tro om detta? Vårt hus är byggt 1912. Just saying.
På tal om pöken tycker jag att ni alla ska gå och se musikalen "SPÖK" i Stockholm, med Loa, Lena PH, Måns Z m fl. Jag ska gå, alla borde gå. Inte minst för att se min systers fantastiskt begåvade och roliga kompis Marit Eriksson i en av rollerna. Go-go-ghost!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar