Min son är kär. Han är fem år och hon likaså. Vi kan kalla henne F. Den unga fröken har nu varit utomlands i två outhärdliga veckor. Saknaden är stor. Min son har ritat ett välkommen-tillbaka-kort med ett hjärta på och det har legat i bilen i över en vecka och väntat men imorgon, imorgon ska det överlämnas. Och jag kommer att vara med när han gör det. Iiiiii.
Ikväll innan läggning duschade han. Det bildades imma på spegeln och i imman skrev han sitt och Fs namn och ritade en blomma emellan. "För att jag är kär i henne", svarade han när jag frågade vad blomman var för.
När man frågar om F vet han vad hon har på sig, att hon gillar Monster High och vad hon gillar att äta. Hur många vuxna män kan svara på det om sina fruar/flickvänner? Sonen är kär på riktigt.
"Jag brukar brotta omkull henne när jag vill gosa", sa han härom dagen. Tänk om hon krossar hans hjärta...
Man kanske skulle lära sonen en lite one liner som får henne att aldrig vilja se åt någon annan.
Få se nu, vilka finns det? Den här kanske funkar och förstås denna klassiker.
Kärlek, i alla dess former, är temat i min nästa bok. Kanske är sonens liknelse vid en blomma precis just som det är. Ett frö som gror och växer till en vacker blomma om det får näring i form av sol, vatten och någon som pratar med den, plockar bort vissna blad och fyller på ny jord med jämna mellanrum. Någon som ser, som bryr sig. Som ritar en teckning till en. Vissa lär sig det aldrig. Vissa får det aldrig. Är det något man önskar sina barn är det kärlek. Min son är bara fem år och kan redan kärlekens språk och en ung dam - som gillar Monster High - går och är älskad precis som hon är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar