Fyra nya förlag fick mail idag. Inom 2-3 månader försöker de ge besked.
Jag firade med att äta en kanelbulle och fantisera om att få ett telefonsamtal lagom till jul.
A girl can dream...
Hittills har jag fått förlagsomdömen gällande den intressanta miljön, drivet i berättelsen och att jag kan skriva bra. Men... konkurrensen är enorm just nu och jag är bara en jänta från landet som försöker synas i mängden. Man kan motivera ihjäl sig i följebrevet men det spelar ingen som helst roll i längden eftersom det ändå är mottagaren av just mitt manus som har allt makt. En osynlig bödel. Leva eller dö. Vill du ha en sista kanelbulle först?
Undrar om JK Rowling vågade hoppas och drömma medan hon skrev och sedan blev refuserad over and over again. Undrar hur många kanelbullar hon tryckte in, i väntan på.
Nu avrundar jag kvällen med en serie som är otroligt inspirerande och sevärd mest på grund av sina karaktärer och deras samspel; BROADCHURCH på Netflix. Den utspelar sig på brittiska västkusten och miljöerna är magiska.
Precis som i Höga Kusten, där min berättelse äger rum. Branta berg och djupt vatten.
Så vackert, så farligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar