tisdag 28 maj 2013

Det där med målmedvetenhet

Jag föddes på sent sjuttiotal i en bondby i hjärtat av Ångermanland. Mina föräldrar gav mina namn och så hette jag ända fram till en dag 2010 när jag gifte mig med en norrman med ett ska vi säga utmanande efternamn. 

Redan innan jag skulle gifta mig hade jag heta drömmar om att en dag se mitt namn på en bokrygg och hur jag än lade namnen i munnen lät ingen av de tänkta efternamns-alternativen särskilt författarmässiga, tyckte jag. Vad göra? Jag går all in, tänkte jag. Satsar utav bara h*vete. Om det skulle kännas rätt måste jag välja ett annat alternativ. Jag funderade och funderade men till slut fanns det bara ett enda alternativ som kändes rätt. Och eftersom jag ändå skulle byta namn i samband med giftermålet skred jag till verket.

Rolfsdotter blev det, efter min kära far.  Även om det var konstigt och underligt och kymigt i början har jag inte ångrat mig och när jag nu skickar in mitt första manus till förlag står det med stora bokstäver på förstasidan; Ulrika Rolfsdotter.

Mitt privata efternamn, ja det är en annan Ulrika. Hon som går hemma på gården och är tvåbarnsmamma och socionom och tycker om Sean Banan och Markoolio, som ofta snubblar och smetar ut sina nymålade naglar och får börja om. Lite som hon Annie Ljung, fast ändå inte.

Inga kommentarer: