måndag 2 mars 2015

Kvinnor som hatar kvinnor

Det är illa när självaste Camilla Läckberg har kastat in handduken. Härom dagen var det något av en lokalkändis- också kvinna förstås- här i Gävle som bad om att få göra slut med sina "vänner" på Facebook p g a att de inte gjorde annat än dissade hennes inlägg.

Vi är för vackra, för smarta, för smala, för fräcka, för ambitiösa, för någonting.
För mycket, av vad som helst.
För lyckliga.
För lyckade.

Bättre förolyckad än för lyckad,  tycks hatarna tycka.

För många år sedan läste jag en bok av bl a Liza Marklund, författaren och journalisten som också är en kvinna som tycks reta gallfeber på folk mest hela tiden. Den hette "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra" och den var så in åt helsike bra. Den satte fingret på kvinnligt beteende, detta ständiga missunnande av andra kvinnors framgång.

Varför är det så, att vi är så snabba att ogilla det andra åstadkommer? Jo, för att det påminner oss om det vi själva inte åstadkommer. Eller för att vi bor i landet lagom där ingen får sticka ut.

I skolan får min son, som är en riktig liten tävlingskille som alltid ska hinna först och vara bäst, höra att man måste vänta på de andra, låta andra svara ibland, stå tillbaka, osv. Visst förstår jag det, att det är viktigt att lära sig turtagning och hänsyn och medkänsla och hela baletten men nog borde vi kunna både undervisa i detta samtidigt som vi också uppmuntrar kämparglöd, intelligens och ambitioner?
När jag gick i skolan på 80-talet var det samma lika. Jag och en tjej som hette Sandra turades om att vara bäst i klassen och när vi räknat och rättstavat ut alla skolböcker fick vi vackert invänta de andra. Varför fick vi inte en dunk i ryggen och en ny, svårare bok?

Andra kan känna sig dåliga. Andra kan känna sig sämre.
Ja. Om vi hanterar det som att det ena är bättre än det andra. Men om vi istället uppmuntrar både snabbhet och långsamhet. Intelligens OCH medelmåttor. Alla är lika mycket värda, olikheter är bra.
Låta de som kan sporra de som inte ännu har lärt sig.

Några är vinnare och andra är allt där efter. Alla kan inte vinna guld. Camilla Läckberg är kanske ingen litterär världsmästare men hon har ett enormt affärssinne och hennes marknadsföring och målmedvetenhet håller världsklass. Hon är värd all beundran.

Om man har ett mål och jobbar arslet av sig för att nå dit, oavsett om det gäller författande, viktnedgång, skidåkning eller modebloggande så ska vi LÄMNA DESSA AMBITIÖSA MÄNNISKOR I FRED.

Blås inte ut andras ljus för att ditt ska lysa klarare. Lyft på ditt bittra arsle och gör något åt ditt liv istället för att klaga på andras. Erkänn för dig själv att du också skulle kunna lyckas med något om du bestämmer dig och låter dig inspireras av de som gått före dig.
Sluta hata, börja jobba.

Frågor på det? ; )

4 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket bra skrivet! Det är genom att lyfta fram varandra som vi alla växer.
Kram Ann

Rosiel sa...

Så bra skrivet! Våga älska och peppa i stället för att klanka ner.
"Lyft på ditt bittra arsle" är en lysande fras :) undertitel på en tillämpad psykologi-bok? ;)

Perny sa...

Håller med och den boken du tar upp tycker jag också är jättebra. Den tar ju upp alla möjliga maktstrukturer och på vilket sätt vi kvinnor ställs emot varandra.

Anonym sa...

Tycker annars att hat är en viktig och stark drivkraft för att uppnå sina mål.