om Thérese Söderlind. Jag som höll på att packa upp resväskan efter utlandsresan fick bryta mitt i och slå igång datorn. Med Sommar i P1 i öronen och ett fönster på glänt för att vädra ut den kvava luft som slog emot mig när jag låste upp ytterdörren försökte jag sortera rent från smutsigt medan Thérese bekanta dialekt (hon är från mina hemtrakter) fyllde öronen. En hel del om skrivande blev det förstås men mest av allt om livet. För det är livet vi skriver om. Det är livet som ger oss historierna.
Jag tänker inte avslöja vad hon pratade om men hon gjorde det så bra. Hon rörde om, berörde, rörde mig till tårar. På en timme hann Thérese med att säga mer viktigheter än många hinner få ur sig på en livstid. Måtte hon aldrig sluta berätta.
På mitt nattduksbord ligger hennes "Vägen till Bålberget" och jag vet vad jag läser ikväll. Men ni ska lyssna. På Sommar i P1, Thérese Söderlind, om ni inte redan gjort det. Omedelbums.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar